Kanske är min sista vecka på jobbet, åtminstone på ett bra tag.
A-kassans totalt galna regler tvingar mig att sluta jobba. De har på riktgt skickat ett brev till mig om att jag strax måste vara helt arbetslös eftersom deltidsdagarna är slut. Brevet innehöll också en varning om att vissa försökt kringå reglerna och alltså arbetat en dag men redovisat på en annan vecka, för att slippa säga upp sig, och att detta är ett lagbrott.
Jag har redan haft veckor då jag jobbat trots att jag skulle tjänat på att va hemma. Men man vill ju ställa upp och inte förlora den enda kontakt med arbetsmarknaden man har.
Nu har jag dock nått vägs ände, lägligt nog i samband med föräldraledigheten. Känns rätt gött.
Allt hoppa in i sista minut, alltid va tillgänglig, de usla arbetstiderna och korta arbetspassen, låga lönen och osäkerheten är inget jag kommer sakna. Att mina sju år som vikarie i karlstad kommun tagit mig ingenstans gör uppbrottet ännu lättare. Kommer ju fortfarande ha kontakt med alla fina arbetskamrater.
Kollegorna på Karmgatan är jobbets styrka.
Kommer säkerligen hamna i någon åtgärd förr eller senare och då får jag ju ett jobb.
Examen, arbeta, ta extrakurser, göra idellt arbete, ta på sig godmanskap verkar inte va rätt väg, så nu förlitar jag mig på placeringsgudarna.